onsdag 19 mars 2014

Voy a escuchar en silencio

Jag har så mycket att säga att min hjärna ibland inte klarar av det. Jag försöker sätta ord för vad jag känner. Men känslorna är olika och förvirrande. Jag vill glömma, jag vill förlåta, jag vill le, jag vill blunda för vad jag ser, jag vill skrika för vad som görs, jag vill gråta för allt som sker lika mycket som jag vill skratta. Förvirrad.

"men det är inte lätt"...Nä, men det är verkligen inte så svårt. Det handlar om inställningen gentemot frågan/problemet som avgör det. Kanske ska man byta inställning helt, då blir problemet helt plötslig allt annat än en problem. Det kanske blir en möjlighet?

Peace
Nathy 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar